
Vad är antibiotika? En enkel förklaring
Antibiotika är mediciner som bekämpar bakterier i kroppen. Tyvärr hjälper de inte alls mot virus. Det finns olika typer av antibiotika som används för olika situationer, en vanligt typ av antibiotika kallas för Penicillin.
Hur vet man om infektionen är orsakad av bakterier eller virus?
Sjukvårdspersonal kan ofta göra kvalificerade bedömningar av om din infektion är orsakad av bakterier eller virus. Ibland räcker dina symtom för att ge en vägledning, ibland krävs en enkel undersökning för fler ledtrådar.
Exempel:- Förkylningssymtom så som hosta och snuva i några dagar pekar oftast på en virusinfektion i luftvägarna.
- Besvär med att kissa så som sveda och att behöva kissa ofta indikerar vanligtvis bakterieinfektion i urinblåsan.
Varför finns det olika typer av antibiotika?
Antibiotika kan delas in i två grupper:
- De som verkar mot några få bakterier.
- De som verkar mot många olika typer av bakterier.
Om sjukvården misstänker en bakterieinfektion kan de ta prov från det område där bakterierna kan tänkas vara. Detta hjälper läkarna att välja rätt antibiotika. Exempel på prov kan vara urinprov, sårprov eller prov från en hostning. Sjukvården brukar kalla dessa prover för bakterieodling.
Behöver alla bakterieinfektioner behandlas med antibiotika?
Antibiotika har hjälpt människor att överleva allvarliga infektioner, men även före antibiotikan uppfanns kunde kroppens eget immunförsvar hantera bakterieinfektioner.
För de flesta friska människor kan kroppen besegra infektioner utan antibiotika. Ibland gör antibiotika knappt någon skillnad, medan den i vissa fall förhindra en allvarlig sjukdom.
Varför får jag inte någon antibiotika?
Ibland kanske du har råkat ut för en bakterieinfektion och trots detta skriver inte läkaren något recept på antibiotika. Det kan verka taskigt i stunden, men är för att hjälpa dig!
Det finns faktiskt många nackdelar med antibiotika. Bakterier i kroppen är inte bara skadliga. Vissa hjälper oss till och med att må bra. Till exempel finns jättebra bakterier både i magen och på huden.
När vi tar antibiotika dödar vi både de bakterierna som gör oss sjuka och de där bra bakterierna i magen och på huden. Det kan orsaka nya problem så som diarré eller svampinfektioner.
Ny forskning visar också att bakterier påverkar vårt humör och mentala hälsa. Efter en antibiotikabehandling ökar risken för nedstämdhet och depression.
Och för vårt samhälle i stort är det också viktigt att vi använder antibiotika klokt. Om bakterier vänjer sig vid antibiotika kan medicinen sluta fungera. Detta kallas resistens. Det kan leda till allvarliga sjukdomar och till och med dödsfall, särskilt för de mest sårbara i samhället.

Besvarad av:
Alexander Dangler, legitimerad läkare